Alicias språk och sociala Del 5

Kan ni fatta att året snart är slut? Jag är inte redo, känner mig inte alls färdig med detta år.. Just nu i skrivandes stund såg jag hur Alicia hämtade en stol, klättrade upp på diskbänken, öppnar köks skåpet, märker att hon inte når det hon är ute efter, klättrade då ner igen och hämtar böcker. Ställer böckerna i en hög på diskbänken, klättrar upp på diskbänken vidare på böckerna och plockar ner russinpaketet. Haha, hon kan inte prata men veta exakt hur hon ska gå tillväga för att få tag i ett russinpaket som finns högst upp i rummet. DET ÄR MIN TJEJ DET <3 
Som sagt, jag är inte redo för nytt år men samtidigt vet jag att det nya året kommer bli bättre. Det är under år 2017 som jag och min dotter kommer ha betydligt mer möjligheter än förra året. 

Detta år har tagit väldigt hårt på mig.. 

Jag fick veta att min dotter har någon form av autism, (vi är i utredning).. 
Jag kommer aldrig glömma den dagen då jag satt där i det lilla rummet hos logopeden för första gången och tittade på min dotter som inte reagerade när jag sa hennes namn. Vi satt och observera min dotter som verkade tro att hon var helt ensam i sin lilla värld. Det var som att vi inte existerades för A. Och det enda jag hörde i mitt huvud var logopedens ord: - är du medveten om att din dotter har autistiska drag? - vet du vad autism är?.. Jag höll in mina tårar och svarade logopeden - jag vet vad autism är, jag har jobbat med människor som lever med autism. Jag försökte vara lika duktig där som jag är på jobbet men jag fick någon black out istället. Det blev inte alls bra. Hundra frågor ställde jag till logopeden som hon inte heller kunde svara på. När vi kom hem låste jag in mig på toaletten och bröt ihop. Visste inte riktigt hur jag skulle göra, jag tyckte så synd om min dotter, hade sån fruktansvärd ångest & skyllde allt på mig själv.
Ingen förälder vill att sina barn ska behöva gå igenom någon svårighet alls. 
Jag tänkte det värsta, speciellt om A:s framtid. Vem ska ta hand om henne när vi dör? Jag fick skuldkänslor, ville inte inse detta även fast jag själv hade aningar om att det kan handla om autism. Jag Hade ingen i min omgivning som hade barn som är som Alicia. Har egentligen fortfarande inte det. Jag ville ge upp men det var helt omöjligt i min värld. Jag har sån fruktansvärt stark ansvarskänsla. Varje dag är en utmaning där jag hela tiden måste tänka utifrån As perspektiv & hennes förutsättningar. 
Jag måste hela tiden försöka hjälpa A att lära sig leva i våran värld. Ett Ständigt vaktande, lärande, tränande, & lågaffektivt bemötande
Efter mycket sökande har jag äntligen hittat likasinnande föräldrar till barn med autistiska barn. Fast än så länge i andra städer, huvudsaken är att inte känner mig lika ensam längre. dom ger mig så mycket feedback, tips, värme, kärlek & framförallt förståelse <3 Just idag känner jag verkligen att jag har börjat acceptera situationen med min dotter. Jag har inget annat val, Jo jag gråter och är bitter ofta men sedan fortsätter vi kämpa. Jag kommer aldrig ge upp. Jag strävar inte längre att hon ska bli som andra barn. Jag har lärt känna min dotter och accepterar henne för den hon är.... hon är min speciella tjej som jag är stolt över. skulle aldrig kunna leva utan A hon är mitt allt<3
Igår var vi på busfabriken innan jag skulle jobba kväll & då lärde vi A hur man skjuter iväg bollar från denna "kanot". Så stolt hon såg ut när hon klarade av att hantera den helt själv. Förra gången vi var på busfabriken lade hon inte ens märke till den. :D Idag var Morfar förbi på besök, lämnade några julklappar också <3 & Imorgon kväll och på Söndag morgon ska jag jobba så jag kommer säkert inte orka hålla mig vaken till 12 slaget imorn. Vad ska ni göra under Nyår? Vi hörs nästa år och jag önskar er en riktigt bra nyår, ta hand om varandra <3  
 
Glöm inte kika in i bloggen efter Nyår för då kommer min blogg nämligen utvecklas till några fler kategorier. 
Kategori:
Mia Forsberg:

Helt sjukt att året är slut om cirka 16h.. Jag tycker det gått så fort! Men som du också säger så har det inte varit det bästa året, präglats av mycket psykisk ohälsa, nästan hela året.. Väldigt tufft och jobbigt år. Men jag hoppas -17 blir bättre, för både dig och mig :) <3

Nej fy det var riktigt jobbigt att äta de medicinerna som gav mig "bakis" varje dag.. Hade dem i tre-fyra månader innan jag äntligen fick en sömnmedicin som passade mig bättre, som inte ger bakis-känsla :) Åh vad glad jag blir att du gillar mina bilder som jag lägger ut på insta och att du finner dem peppande! :D Tack fina du, värmer otroligt!! :) <3

Hoppas du också får en bra och mysig helg, och gott nytt år kära du! :) <3

Netti Starby:

Du ska veta att Alicia har världens bästa föräldrar. Jag förstår att det känns jobbigt men hon har gjort otroligt mycket framsteg och hon kan inte ha det bättre än vad hon har. Jag önskar er gott nytt år och många kramar från mig <3

A M:

Det är fint av dig att dela med dig och öppna upp dig! Jag tycker att du är en supergo och härlig person som tar allt på rätt sätt, fortsätt så! Jag tror att ni kommer får ett underbart nytt år med massa nya möjligheter!
sv: Tack! Detsamma fina du, jag önskar er ett gott slut och ett Gott Nytt År!

Hanna:

Först vill jag bara säga ett stort tack för din fina kommentar på mitt inlägg igår kväll. Dina ord gjorde mig helt rörd och varm. Så tack för det! <3
Jag förstår att det varit ett kämpigt år för dig. Jag kan på ett sätt förstå, varje dag är en kamp för mig mer och trots att jag ofta vill ge upp för jag inte orkar mer finns det någon inre kraft som är så stark. Och framförallt kan jag inte lämna min tvillingsyster ensam.
Du skriver så fint och sätter verkligen ord på dina känslor och tankar. Jag hoppas av hela mitt hjärta att Alicias utveckling fortsätter och att nästa år blir ett lugnare år.
Du är en fantastisk mamma. Den bästa mamma Alicia kunnat få. Och vilken liten power-tjej. Hur häftigt som helst att hon klättrade så för att få tag på russinen. Hon kommer klara sig fint i livet. Det är jag säker på!
Gott Nytt År! Kramar <33

Boel:

Jobbar med barn som en också behöver möta lågaffektivt, gud vad svårt det kan vara ibland.
Men ack så viktigt!

Fröken Rödlök:

Inte roligt att din dotter är under utredning, men hoppas hon får den hjälpen hon behöver!

Svar: Det var så lite så, önskar jag kunde göra lika fina kort.
Gott nytt år på dig! Kram

Jessica Högberg:

Önskar dej en fin nyårsafton!

Mamma Malin:

Förstår att det måste ha varit omvälvande men jag tycker ni är starka och gör helt rätt i det ni gör!

Galet vad det här året har gått fort men så säger man väl nästan varje år? ;)

Linda:

Gott nytt år :-)

Evahle - en blogg om psykisk hälsa:

Helt sjukt vad året har gått fort... Håller tummarna att 2017 blir ett bättre år <3

Johanna Utterberg:

Hoppas 2017 blir bättre, men vill bara säga att det är så kul och läsa om din dotters utveckling och framsteg, hon är unik och du är så stark. Skönt också att du finner stöd hos andra som lever i samma situation. <3 Gott nytt år finis! 💕

LIL BABUSTYLE - Chronic pain warrior:

Ni är så himla starka! Jag beundrar dig för hur mycket ansvar du tar och vilken kämparglöd du har. Jag gillar att läsa och följa er vardag. Ni är ett sånt bra team! Man får bryta ihop ibland och samla nya krafter.
Gott nytt år och jag hoppas ni får en bra Start på det nya året! :)

annelie:

hoppas det ordnar sig för er kram

Heléna:

Det känns så härligt att söta Alicia har gjort så fantastiska framsteg under året - hon växer för varje liten sak hon upptäcker att hon klarar av och du växer som mamma <3 Du är en fantastisk mamma som gör allt du kan för att stötta din dotter - du är precis så som vilken liten flicka som helst önskar att hennes mamma ska vara. Alla mammor känner sig ledsna, frustrerade, otillräckliga och alla andra känslor som svämmar över ibland när man inte vet hur man ska hantera en situation kring sitt barn. Det blir så för oss alla oavsett om man har ett barn med eller utan några som helst svårigheter. Glöm aldrig att du är det bästa Alicia har <3 Många kramar till dig fina underbara Moa <333

Svar: tack snälla för alla dina fina ord <3 <3
moamedalicia.blogg.se

Kommentera inlägget här: